Monthly Makers: Loppis



Den här månaden har Monthly Makers-temat varit "loppis". Jag tog ett vackert gammalt örngott och sydde två tygnäsdukar, och halvvägs genom processen insåg jag att örngottet inte var ett loppisfynd utan ett arvegods från mormor. Så tekniskt sett kanske det inte riktigt uppfyller kraven men jag lägger upp det här ändå. 

Jag brydde mig inte om att mäta eller vara särskilt noggrann överhuvudtaget, så näsdukarna ser sjukt vinda och skeva ut och har århundradets fulaste sömmar. Man kan ju tycka att en person som sytt i 30 år borde kunna leverera bättre än så här, men jag iddes helt enkelt inte. Däremot testade jag en för mig ny teknik när det gäller att sy hörnen, och jag kan varmt rekommendera Molly Sews fina tutorial. Men tänk på att du måste vara mer noggrann och mäta skiten för att få kanonfina hörn, och inte göra som den här jävla slarvern som klippte ut tygbitarna på vinst och förlust. Hur som helst var det kul att testa den här tekniken, och en stor fördel är att hörnen blir mycket nättare och inte så klumpiga att sy över.



Jag vet att många tycker att det är svinäckligt med tygnäsdukar, och det tyckte jag också förr i tiden. Det som fick mig att ändra inställning var mitt idoga läsande om zero waste och hur man kan göra för att slösa så lite som möjligt på planeten. Om man använder så bisarrt många näsdukar som jag gör (jag härstammar från ett extremt snorigt släkte; alla snyter sig i parti och minut och flera av oss skriknyser på ett sätt som nästan framkallar hjärtattacker hos våra medmänniskor) så tycker jag att man får ta sitt ansvar och försöka använda lite färre pappersnäsdukar. För ärligt talat tycker jag att min höga konsumtion av pappersnäsdukar är väldigt mycket äckligare än snor i en tygbit - även om jag respekterar att många tycker helt tvärtom.
Jag älskar att köpa tygnäsdukar  på second hand (ja, nu kräks väl folk över sina tangentbord, sorry) men det kan gå långt mellan gångerna som jag hittar näsdukar och då är det ju bra om man kan sy egna. Dock är jag inte helt nöjd med tygvalet, jag tyckte ju att det var så tunt och lent men det är faktiskt rätt styvt i förhållande till mina andra tygnäsdukar. Tror att jag ska se om jag har ännu tunnare tyg, eller försöka köpa fler på second hand (hittade faktiskt flera igår, men hade bara råd att köpa två). Jag tvättar mina äckliga snornäsdukar på 60° tillsammans med mina handdukar så det blir ingen extra tvätthög av detta. Hittills har jag bara använt mina tygnäsdukar hemmavid, men jag vet inte hur det kommer att bli i framtiden. 

/Kram från snorgärsen

Comments

  1. SÅÅ fina!!! Och en extra tumme upp för dina skriftliga krumbukter alltså, får alltid ett gott skratt av dina inlägg!
    Vad gäller om tolkningen platsar eller inte så gör den det garanterat! Du skapade ju näsdukarna inspirerad av temat, och det är mycket viktigare än att du gjorde nåt ordagrant! Heja på :)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Men åh vad gullig du är! Dina kommentarer värmer alltid så gott i hjärtat. Tack för peppen! :D

      Delete
  2. Alltså vilket smart zero-wast pyssel! Borde verkligen fixa egna eftersom jag känner att en förkylning är påväg.. plus, de är ju 100 gånger finare än papper också!! :)

    ReplyDelete
    Replies
    1. Åh vad jag hoppas att du slipper bli sjuk! Men gött ändå att du känner zero waste-peppen! :D <3 Tack snälla för din kommentar.

      Delete
  3. Jag kräks inte alls! Tyckte dessutom tyget var så himla fint :)

    ReplyDelete
  4. Så himla fint och bra! Jag har alltid haft tygnäsdukar och nu blev jag sugen på sy nya. Tycker att gamla lakan är allra bäst. Och alltså finns ju inget bättre än mjuka näsdukar för den stackars snuviga näsan <3

    ReplyDelete
    Replies
    1. Wow vad härligt med en tygnäsdukskompis! :D Är impad över att du alltid haft tygnäsdukar, sjukt mycket pluspoäng får du, av både mig och naturen. Smart att använda gamla lakan! Ska absolut testa det.

      Delete

Post a Comment

Popular Posts